Historia

Järla sjös historia

 Jarla HerrgårdJärla sjö rymmer mycket historia, där det mesta som gått att bevara har bevarats. Här har vi samlat en del av det som skrivits om Järla sjös – historia, bakgrund, tillkomst, tankar och mål.

De tidigaste lämningarna inom Järla av människor går tillbaka till vikingatiden. Både hedniska och kristna gravar från den tiden har hittats.

I en av gravarna, som grävdes ut när turbinfabriken skulle byggas 1895, hittades ett 50-tal järnnitar, troligen har de tillhört en båt. Järla Sjö har en spännande historia att berätta.

1400-1500 talet

Gustav Vasa

Gustav Vasa

Den tidigaste skriftliga källan är några hundra år yngre. Hela Sicklaön, inklusive Järla, överlämnas 1426 från ”Kungl regeringen” till Stockholms stad.

Sten Sture den äldre ägde Järla Gård på 1480-talet. Han bodde dock inte på gården utan arrenderad ut den, troligen till ”Oleff i Jerle” som finns omnämnd i Stockholms Stads Tänkebok.

Borgaren i Stockholm, Lars Budde, bytte till sig Järla Gård 1492. Hans släkt var aktad och välbärgad, en av dess medlemmar, rådman Magnus Budde, blev senare ett av offren vid Stockholms blodbad.

Svartbrödraklostret fick överta Järla Gård i början av 1500-talet, men vid riksdagen i Västerås 1527, då Gustav Vasa varit kung i fyra år, återgick många klosteregendomar till sina ursprungliga adliga ägare. Vem dyker då upp som ägare till Järla om inte Gustav Vasa själv, som var släkt med Sten Sture.

Gustav Vasa lät dämma upp Järlasjön för att få nödvändig fallhöjd och vattenmagasin för den nylagda kvarnen vid Danviken.

För att slippa ha ett sjukhus eller hospital som det då hette på Gråmunkeholmen, dagens Riddarholmen, alldeles i närheten av det kungliga slottet så grundades Danvikshospitalet. För att få pengar till driften fick hospitalet gårdarna Hammarby, Sickla, Skuru, Duvnäs och Järla.

Alla dessa donationshemman såldes så småningom, men blev länkade till Danviken. Vid alla försäljningar skulle tre procent av köpeskillingen betalas till hospitalet.

Detta gällde faktiskt ända fram till 1962.

1600-talet

Karl XII

Karl XII

Tygmästare Anton Monier övertar Järla 1629, han hade då drivit Nacka krutbruk sedan tio år. Monier var holländare och lockades till Sverige av Gustaf II Adolf. Kungen hade Anton Moniers förtroende, han var sändebud hos tsaren och överkommendant i Stralsund och Vorpommern.

Men efter Gustaf II Adolfs död bytte han sida och gick i kursachisk tjänst. Hans svenska egendomar beslagtogs och Danviks hospital blev på nytt Järlas ägare.

Sonen till en avsatt och senare halshuggen präst, övertog Järla 1651. Nicolaus Skunck byggde den första större gården på Järla och möjligen finns delar av denna första gård fortfarande kvar i den nuvarande Järla Gårds stomme. Han var hovrättsassessor, häradshövding och slutligen lagman.

Järla Gård ärvdes av sonen Carl Skunck 1676, som dessvärre även ärvt som farfars hetsiga lynne. Han stack sin värja i ryttaren Anders Hogell och tvingades fly utomlands. Carl Skunck kom genom kunglig lejd tillbaka för rättegången där han blev dömd till döden, men tack vare den givna lejden kunde han återvända till Tyskland.

Näste ägare av Järla är en av de mest framträdande männen i kung Karl XI:s omgivning, fältmarskalk greve Jakob Johan Hastfer. Han beskrivs som en ganska osympatisk människa, högmodig, råbarkad och utan verklig bildning. Men orubbligt trogen sin konung.

Som generalguvernör i Livland genomförde han där reduktionen (indragning av adelns gods till kronan) med osedvanlig hänsynslöshet. Det hat som detta framkallade bland den inhemska adeln anses vara en av de främsta orsakerna till Sveriges förlust av östersjöprovinserna.

1700-talet

Ostindiska kompaniet

Ostindiska kompaniet

Tillbaka till Järla som återigen hamnat i hospitalets ägo. Järla arrenderas ut till bland annat kämnären Wideman, inspektor Ingelius och sekreteraren Standert.Ostindiska Kompaniet

Hans Fredrik Standert adlas 1720 och som Standaerhielm köper han gården 1724.

En framstående representant ur den exklusiva storfinansiella krets som kallades för skeppsbroadeln, Ostindiska kompaniet direktör Jean Henri Le Febure, flyttar 1752 in på Järla som ny ägare. Han drev Gimo bruk i Roslagen, grundade ett konstgjuteri för fingerborgar i Norrköping och satt i första styrelsen för Jernkontoret.

Le Febure uppför flyglarna på Järla gård och bygger också till huvudbyggnadens övervåning och man kan också förutsätta att han lät försköna gården med alléer, park- och trädgårdsanläggningar i tidens stil.

Han var aktiv i hattpartiet och när mössorna kom till makten tillsattes en räfstkommission och många av hattar dömdes till kännbara straff för att ha missbrukat sin ställning för ekonomisk vinning. Jean Henri Le Febure dömdes att återbetala 20 tunnor guld, eller hela 6.000.000 daler silvermynt, samt till en månads fängelse på bröd och vatten.

Eftersom hattarna åter kom till makten verkställdes inte domarna, men till klen tröst för Jean Henri som dog året därpå. Hans son Jean sålde Järla 1775 till en annan representant av skeppsbroadeln, kommerserådet Henrik Hebbe.

Denne hade grundat sin egen rörelse, Barnängens klädesfabrik vid Ersta.

1800-talet

Visning av mjölkseparator

Visning av mjölkseparator

Efter Hebbes död 1808 övertar kapten Carl Oldenburg och hans maka Maria Zelling Järla gård. Carl Oldenburg hade 16 år tidigare varit Gustav den III:s adjutant på maskeradbalen.

På grund av bristande ekonomiska resurser måste Oldenburg lämna Järla och den finske generallöjtnanten greve Johan Henrik Tawast tar över Järla. Han har som ung officer tjänstgjort vid det berömda svenska regementet Royal Suédois på den tiden Ludvig XVI fortfarande var kung i Frankrike.

Näste ägare till Järla Gård flyttar in 1820. Det är Carl Löwenhielm, ”illegitim” son till Karl XIII.

Han var en framgångsrik diplomat, Sveriges delegat vid fredskongressen efter Napoleonkrigen i Wien 1815, och stadsråd 1822-39. Under Löwenhielms tid arbetar en trädgårdsmästare, sju drängar och fem pigor på Järla gård.

Sedan är det åter dags för en medlem ur grosshandlarsocieteten att ta över Järla, E. G. Hedberg. Från hans tid finns ett brandförsäkringsbrev bevarat. Där framgår att huvudbyggnaden består på nedre våningen av nio målade rum och tre förstugor, övervåningen av förstuga, salong med dyrbara tapeter och fyra målade rum. Det finns dessutom bl a en bränneribyggnad och ett brännerimagasin. På denna tid var hembränningen vanlig och ofta den mest betydande inkomsten för gårdar i Stockholms närhet.

Friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, som övertog Järla 1833, bodde längre än någon annan ägare på gården. Han ägde Järla i 40 år och bor där ytterligare elva år. Han var bland annat justitieråd, konsultativt statsråd, justitieråd igen för att 1850 bli generalpostdirektör. Under hans tid introduceras frimärkena i Sverige.

Sin fina titel till trots, von Holsteins ekonomi blev allt sämre, envisa rykten säger att han var en hängiven men usel kortspelare, Han skulle, enligt samma rykten, spelat bort två av sina gårdar, Saltarö på Värmdö och Össbygarn i Roslagen, på en enda natt.

Lantbrukaren, tillika skol- och kyrkorådet Johan Ulrik Helén, blir den siste som äger lantgården Järla. För nu tränger de moderna tiderna verkligen på. Wideqvist läder- och remfabriksaktiebolag bygger 1888 den stora byggnaden nere vid vattnet.

Två år senare arbetade närmare 50 man med att tillverka drivremmar för industrimaskiner.

I början av 1890-talet grundas den första planerade villastaden i Sverige, Saltsjöbaden. Till Saltsjöbaden kan man åka tåg på den nyinvigda järnvägen som går förbi Järla. Därför köps Järla Gård av Wallenberg för att stimulera industrietableringar. Detta för att industrierna genom godstransporter skulle öka till järnvägen inkomster.

Gustaf de Laval, som på Kungsholmen i Stockholm börjat tillverkningen av sina ångturbiner 1891, köper 1895 marken kring Järla Gård och redan året därpå står en tvåvåningsbyggnad för ritkontor och administration, en envåningsbyggnad för provrum och kraftcentraler och den stora maskinhallen med sitt sågtandade tak klara för inflyttning.

Byggnaden beskrivs så här i tidskriften Svenska industriella verk och anläggningar:

”Maskinverkstaden är genom alla moderna anordningar, som tillämpas, en af de mest praktiska man torde finna i vårt land. Till följd av det omsorgsfulla studium, som nedlagts på sågtakens konstruktion, är verkstaden särdeles glad och ljus samt varm och hälsosam”.

Ångturbinerna som de Laval tillverkade var genom sitt höga varvtal särskilt lämpade för direktdrift av elektriska generatorer. Kunder var småindustrier och bostadshus, fartyg, men också elverket i Saltsjöbaden och Saltsjöbanan. Tillsammans med Asea hade de Laval ansvar för alla elleveranser till världsutställningen i Stockholm 1897.

1900-talet

Gaveln på de Lavals fabrik

Gaveln på de Lavals fabrik

Det var här som Gustaf Dalén visade sina ritningar för Gustaf de Laval. Dalén började som turbinkonstruktör hos de Laval sedan han studerat fem år på Chalmers, men startade snart sitt eget företag för att konstruera gasverk för framställning av acetylen, ett alternativ till elbelysning framför allt på landsbygden. 1904 hade AGA 15 anställda, året därpå uppfann Dalén ”klippljusapparaten” för fyrar. Det verkliga genombrottet kom när AGA 1911 fick prestigeordern från Panamakanalen på fyrar och bojar och bolaget flyttade året efter med sina 150 anställda till Lidingö där det fortfarande finns kvar. Men det blev inte tomt efter Dalén och AGA. De Lavals företag gick mycket bra och en 200 meter lång montagehall byggdes 1911. Det var en av de första betongbyggnaderna i landet och en av de största industrihallarna på sin tid. Några år senare byggs också en elektrisk verkstad och ett tackjärnsgjuteri.

Verksamheten fortsatte att expandera och fram till 1960 uppfördes en rad byggnader inom området. Genom en sammanslagning mellan de Lavals ångturbin AB och Svenska Turbinfabriken AB Ljungströms i Finspång bildades 1959 Stal-Laval Turbin AB som fem år senare flyttade sin produktion till Finspång. Många småindustrier har sedan varit hyresgäster i området som ofta bytt ägare, Plinius, Lundbergs, Oskarsborg och Peab. Området ägs sedan hösten 1998 gemensamt av Wihlborgs, HSB och Riksbyggen. Järla industriområde anses idag ha stort kulturhistoriskt intresse. Järla gård, med sitt säteritak, sina flyglar och sina höga vårdträd har fortfarande en typisk herrgårdskaraktär. Här finns också välbevarande fabriksbyggnader, exempel på tidig och intressant industriarkitektur, t ex montagehallen och Ättiksfabriken. I Järla industriområde kan man se tydliga tecken på hur den lantliga idyllen Nacka omvandlades till en industrikommun.

Järla gårds ägare

Jarla Herrgård

Jarla Herrgård

~1480 Sten Sture den äldre 1767 Sonen Jean le Febure
1492 Borgaren Lasse Budde 1775 Kommerserrådet Henrik Hebbe
~1500 Svartbrödraklostret 1808 Kapten Carl Oldenburg
1527 Gustav Vasa 1814 Greve Johan Henrik Tawast
1536 Olof Mårtensson 1820 Carl Axel Löwenhielm
1551 Danviks hospital 1823 Grosshandlare E.G. Hedberg
1582 Clemet Olofsson 1833 Friherre Otto Stael von Holstein
1619 Trumpetaren Anders Håkansson 1873 Lantbrukare Johan Ulrik Helén
1629 Tygmästaren Anton Monier 1892 Kapten J.O. Wallenberg
1636 Danviks hospital 1895 AB de Lavals Ångturbiner
1651 Lagman Nikolaus Skunck 1962 Fastighets AB Stockholm-Saltsjön (Saltsjöbanan)
1676 Carl Skunck 1985 Fabege Fastighets AB Ståhls Byggnads AB
1682 Greve Jakob Johan Hastfer 1989 Fastighets AB Plinius
1696 Danviks hospital 1995 Wihlborgs Fastighets AB
1720 Hans Fredrik Standert adlad Standaerhielm 1997 Oskarsborg och Peab
1752 Direktör Jean le Febure Ostindiska kompaniet 1998 HSB, Riksbyggen och Wihlborgs

Industrin

Ättiksfabriken

J Wideqvists Läder- och Remfabrik uppförde 1888 byggnaden för tillverkning av sulläder och drivremmar för industrimaskiner. 1900 ombildades företaget till Järla Läder- och Remfabrik. Vid garvningen användes garvsyra som utvanns ur granbark.

AB Th Winborgs & Co köpte fabriken 1925, i första hand för tillverkning av Winborgs ättikssprit men även såser, senap, läsk och cider har tillverkats här. 1952 flyttades verksamheten på grund av brist på kvinnlig arbetskraft och byggnaden köptes av de Lavals Ångturbin, och inreddes för kontor och förråd. Nacka brandstation fanns även här 1952-1965. Läs mera om Winborgs historia >>

AB de Lavals Ångturbin

Gustaf de Laval, som på Kungsholmen i Stockholm börjat tillverkningen av ångturbiner 1893, köpte 1895 genom AB de Lavals Ångturbin marken kring Järla gård för 75.000 kr, och inom ett år stod en tvåvåningsbyggnad för ritkontor och administration och den stora maskinhallen med sågtandstak klara för inflyttning.

Turbinerna användes för direktdrift av elektriska generatorer till småindustrier, bostadshus och elverk. Senare utvecklades de större s. k. multipelturbinerna för bl. a. propellermaskiner till fartyg. Till kryssarna Tre Kronor och Göta Lejon levererades på 1940-talet dubbla huvudturbiner på vardera 45.000 hästkrafter. Efter en sammanslagning 1959 bildades Stal-Laval Turbin AB som 1964 flyttade sin produktion till Finspång. Läs mer här >>

Redan år 1883 grundade Gustav De Laval, AB Separator (senare Alfa Laval) tillsammans med Osvcar Lamm J:r. Läs mer om Alfa Laval >>

AB Gasackumulator (AGA)

Svenska Karbid & Acetylén AB startades 1899 av Axel Nordvall för tillverkning av mindre gasdrivna belysningsanläggningar för järnvägsvagnar och liknande. Firman köpte den nordiska patenträtten på en fransk uppfinning att lösa acetyléngas i aceton och anställde Gustaf Dalén som överingenjör. Svenska Karbid ombildades 1904 till Gasaccumulator AB. Nordvall lyckades övertala Dalén att stanna som konsulterande ingenjör.

Året därpå presenterade Dalén för Lotsverket sin konstruktion av en klippapparat som innebar att gasförbrukningen vid fybelysning kunde minskas med nio tiondelar. Gasaccumulator övertog exploateringen av Daléns uppfinning och början till ett världsföretag var lagd.

Nästa stora uppfinning var sammansättningen av den massa som man skulle fylla gastuberna med för att minska explosionsrisken.

Den tredje uppfinningen var solventilen som presenterades 1907.

Stopparverkstad och gasstation fanns här till 1912 när bolaget flyttade till Lidingö. Samma år hade Gustaf Dalén fått Nobelpriset i fysik och förlorat synen i en sprängolycka. Läs mer här >>

Vingslag

Den 28 juni 2006 besökte 46 släktingar till Gustaf Dalén (många från Sydafrika) Sverige och Järla sjö.

Visning av Gustaf Daléns första fabrik

Visning av Gustaf Daléns första fabrik

Gustaf Dalén hade fyra barn: Maja Silfverstolpe 1904-1995, jur.kand och landstingsledamot, Gunnar Dalén 1905-1970, civilingenjör, vd på AGA, Anders Dalén 1907-1994, läkare, Inga-Lisa Keen 1910-2006, Sydafrika.

Inga-Lisa gifte sig 1934 i Lidingö kyrka med engelsmannen Raymond Keen som kort därefter fick förfrågan från sitt företag, Robinson British Papersacks, om han vill arbeta på dotterbolaget i Kapstaden under 1-2 år. Det blev hans arbetsplats fram till pensioneringen bortsett från fem år i brittiska armen i Egypten under andra världskriget. Just efter pensioneringen bodde de i tio år på Isle of Man, men återvände sedan till Sydafrika och sina fyra barn och barnbarn.

Nu har bägge avlidit och skulle begravas i familjegraven på Lidingö. I samband med detta hade släkten Dalén anordnat en släktträff med ett besöksprogram som också inrymde Gustaf Daléns tidiga industriverksamhet i Järla. Alla barn och barnbarn tillsammans med övriga släktingar, tillsammans 46 personer besökte Järla sjö för att bese de tre AGA-husen: den nyuppförda röda stoppningsverkstaden på Fyrgränd, AGAs vita fasadstenshus skyltad med ”Aktiebolaget Gasackumulator” på väggen samt torkugnarna (numera lägenhetsförråd).

Efter en snabb titt på herrgården åkte sällskapet vidare till Sjöhistoriska museet för demonstration av en fungerande klippljusapparat och solventil med en acytelengaslåga.

Därefter skulle sällskapet borda livräddningskryssaren ”Gustaf Dalén”. Livräddningskryssaren är normalt stationerad i Böda på Öland men som en hyllning och respekt för personen Gustaf Dalén var fartyget avdelat att den 28 juni assistera Gustaf Daléns släktingar. Blockhusuddens fyr som fungerade oavbrutet från 1912 till 1980 då den elektrifierades skulle beses liksom den kulturminnesmärkta AGA-fyren Libertus på en holme vid Fjäderholmarna.

Också Gustaf Daléns Nobelpris i fysik 1912 skulle åminnas med besök i Nobelrummet hos Kungl. Vetenskapsakademien.

Sällskapet blev guidat av Sten IM Svensson som ”förärades” en Gustaf Daléns optimistnål. När börsen kraschade i slutet av 1920-talet, och Gustaf Dalén – blind och för andra gången – var drabbad av stora ekonomiska problem, beställde Gustaf Dalén nålar med texten ”VAR OPTIMIST”. Så fort han mötte någon klagande olycksprofet fick denne en nål fastsatt på rockslaget. Själv bar han också en nål, synlig för alla.

Tanken med..

Ur en tidig broschyr om Järla sjö

”Vi bygger en mänsklig småstad med liv, lust och gemenskap på historisk mark.”

Tanken med Järla sjö är att ge människor en möjlighet att bo och arbeta i en vacker, trivsam och trygg miljö. Därför får Järla sjö låga kvarter med gemytliga gårdar, omväxlande bebyggelse med portar, prång och många mötesplatser i den vackra södersluttningen ner mot Järlasjön i västra Nacka.

En mänsklig skala

Bostäderna i Järla Sjö är inga stora huskroppar eller höga punkthus. Skalan är mindre och mänskligare. Husen är oftast tre våningar, och som högst fyra. En mänsklig skala innebär till exempel att föräldrarna i lägenheten högst upp ska kunna prata med barnen nere på gården utan att skrika.

Arkitekterna har inspirerats av städer som Trosa, Norrtälje och Arboga som alla är småstäder med anknytning till vatten. Nere vid vattnet blir det en strandpromenad, en småbåtsharm och en pir vid ett strandtorg med plats för kafé och restaurang. Flera hus kommer till och med att ligga ute i vattnet så att den som vill kan fiska från fönstret eller ta ett dopp direkt från balkongen.

Grönskan är också viktig i Järla sjö. Många lägenheter i bottenplanet får en egen trädgårdstäppa. Redan idag finns vackra skogsbackar och en charmig fruktpark vid Järla herrgård.

Nytt och gammalt blandas

Järla är ett gammalt kulturområde med anor från vikingatiden då leden in mot Birka gick via Järlasjön. Herrgården har genom åren ägts av bland andra Sten Sture d ä, Gustav Vasa och släkten Wallenberg.

Järla sjö utvecklas gemensamt av HSB, Riksbyggen och Wihlborgs och är på många sätt ett unikt projekt som visar en ny väg för svenskt bostadsbyggande och svensk bogemenskap.

I området finns fabrikslokaler från sekelskiftet då industripionjärer som Gustav de Laval och Gustaf Dalén verkade här. Lokalerna har skönhet och charm och kommer att restaureras. Man har vi d markarbetena hittat AGA-fyrens uppfinnare Gustaf Daléns gamla experimentugnar som också ska bevaras.

Istället för att riva och bygga helt nytt bevaras den gamla industrikulturen från sekelskiftet. Istället för att separera olika verksamheter skapas en mångfald av nya bostäder och moderna arbetsplatser i de pampiga gamla industrilokalerna. Just blandning av arbete och boende gör att området blir tryggt, eftersom det ger liv och rörelse under stora delar av dygnet. Blandningen av verksamheter ger också ökade möjligheter till service för de boende.

Ur en av de första HSB-broschyrerna om Järla sjö i augusti 2001

Arkitekterna

Arkitekterna som skapade Järla sjö

En plats rik på upplevelser och grönska, där människor trivs och känner sig trygga. Det var vad arkitekterna Håkan Jersenius och Vernon Gracie ville åstadkomma med Järla sjö.

– Det borde vara en mänsklig rättighet att få vistas i en inspirerande och vacker miljö även i vardagen, säger Håkan Jersenius. Alla människor har rätt till en vacker och trivsam miljö.

Här delar de båda med sig av sina tankar bakom Järla sjö.

Järla sjö något helt nytt

När man går igenom skisserna över det område som kommer att växa fram på södersluttningen vid Järlasjön möter man ett småskaligt myller av gator, portaler och promenadstråk mellan grönområden, små torg och gemytliga innergårdar.

I jämförelse med många av de vanliga förortsprojekten med höga punkthus och rätlinjiga planer är Järla sjö något helt nytt. Nästan revolutionerande.

– När vi presenterar våra idéer är det många som blir positivt överraskade. Går det verkligen att bygga så här? Visst går det. Det handlar bara om att vilja och våga. Håkan Jersenius valde tidigt att gå mot strömmen och inte foga sig i den funktionalistiska skola som länge härskat i Sverige. Hans förebilder är helt andra.

Arboga och Trosa som inspiration

– När vi började skissa på Järla sjö tittade vi på äldre områden i Norrtälje, Arboga och Trosa. De har alla anknytning till vatten och är småstäder där hus och gårdar växt fram naturligt, säger Håkan. Dessutom kommer delar av det som idag är asfalterat att brytas upp och bli nya gröna miljöer.

– Vi vill ha många offentliga grönområden. De skyddade gårdarna blir gemensamma för dem som bor i kvarteret. Där ska det finnas utrymme för lekplatser för barnen, men också för egna små trädgårdstäppor och rabatter, berättar Håkan som månar mycket om utrymme för grönska och växter. Strandkanten som idag är ganska svår att röra sig utmed kommer att få ett nytt utseende. Där blir det ett spännande promenadstråk på bryggor och gångstigar som tar sig fram mellan hus, portaler, och små öppna platser.

– Så blir hela området livfullt och spännande. Vandringen ska vara mödan värd. Ett promenadstråk bland hus mynnar i en öppen plats som leder till nästa gata eller gångväg som leder till en ny plats, förklarar Håkan Jersenius.

– Husen ska inte vara högre än att man kan prata med barnen nere på gården från fönstret på översta våningen. Man ska kunna heja på grannen som bor på andra sidan gården.

Planerna utvecklades av Bengt Smideman

Efter det att idéskissen förordats framför det gamla förslaget utvecklade arkitekt Bengt Smideman vid Småstadens Arkitekter AB planen för Järla sjö. Det handlade bland annat om att anpassa planen till dagsljusförhållandena och till handikappnormerna samt att göra den möjlig att bebygga med modulanpassat byggande. Därutöver har han också anpassat planen till en rad krav som beställarna ställt upp efter hand. Bengt Smideman har varit med under projektets gång.

Gammalt och nytt i förening

Järla sjö kommer att bli en blandning av gammalt och nytt. Järla Herrgård har en lång historia med ägare som Sten Sture d ä, Gustav Vasa och släkten Wallenbergs företag. Industribyggnaderna från sekelskiftet har också ett stort kulturhistoriskt värde. Gustav de Lavals turbinfabrik finns kvar, tillsammans med de lokaler där Gustaf Dalén byggde upp sitt AGA, liksom Winborgs ättiksfabrik.

Skapar trygghet

Den mänskliga skalan skapar trygghet för människorna. Det gör också blandningen av bostäder och arbetsplatser eftersom det kommer att ge liv och rörelse på olika tider av dygnet. På dagarna gör de som arbetar stadsdelen levande, och på kvällen tar de boende och andra i närheten över. Det gör också att det finns ekonomiskt utrymme för restauranger och kaféer som kan betjäna både dem som arbetar och dem som bor i Järla sjö.

Håkan Jersenius pratar gärna om kreativitet och sinnlighet. Att även vardagen ska innehålla vackra ting och lustfyllda upplevelser. Därför blir Järla sjö också något av ett myller av olika fasader i olika färger som inramas av alléer och parker där även fruktträd, bärbuskar och blommor kommer att få sina platser. Allt för att de som arbetar och bor i området ska få en stimulerande miljö.

– För att området ska kunna ge förutsättningar för den lust och gemenskap som vi vill att det ska innehålla, har vi försökt att lämna utrymme i planerna så att de boende och arbetande ska kunna påverka sin närmiljö.

– Vi hoppas att de som söker sig hit gör det för att de tilltalas av idén med en mänsklig, funktionsblandad småstad och att de vill vara med och utveckla den, säger Håkan Jersenius.

AGA-fyren

Fyren i Järlasjön i Nacka

Fyren i Järlasjön i Nacka – N 18° 09,27 O 59° 18,24

För att minnas har en AGA-fyr, modell 1927, ställts upp på Järla sjö pir uti Järlasjön. Detta för att synliggöra piren för sjöfarten i Järlasjön och för att påminna om AGAs tidiga verksamhet i området. Denna fyr flyttades från Fårösund där den under många decennier tjänat sjöfarten genom farleden.

Fyren kommer att lysa med grönt, rött och vitt sken i sektorer ut mot Järlasjön. Tändning skedde våren 2003 då Sicklaslussarna mellan Sicklasjön och Hammarbysjön åter öppnades efter ombyggnad i samband med arbetena för Södra länken.

Denna sjötrafikled utgör en del av den gamla Kungsleden som ledde genom Järlasjön vilken under vikingatiden, jämfört med idag hade ca 5 m högre vattenstånd, var den kortaste vägen söderifrån när man skulle till Mälaren och Birka. Sjöfartsverket är inblandat avseende godkännande av sektoriseringen.

Konsten

Järla Herrgård

Herrgårdsparken och Pilt-Carin av Peter Linde.
Foto Bengt Lidforss

I programmet för den konstnärliga utsmyckningen ingår också att exponera produkter tillverkade av de Laval och AGA, vilka tidigare funnits i området. En sju meter lång s.k. avtappnings-/mottrycksturbin, vilken levererades till Schauman Wood i Koupio, Finland 1959, har renoverats och finns nu i I restaurangen i Turbinhallen.

En riktig AGA-fyr har placerats längst ut på piren i Järlasjön, Fyren lyser med fast sken. Den invigdes söndagen den 11 maj 2003.

Framför herrgårdens gårdsplan finns en skulptur av Pilt-Carin Ersdotter, stående bredvid en mjölktunna. Hon var född i Leksands socken 1814, var mjölkpiga på Järla gård 1833-1834.

Den är utförd av Peter Linde, bl. a. känd för sina konstverk ”Ängel över Nacka sten” utanför Nacka tingshus samt ”S:t Sigfrid, Una, Suna och Winaman” på torget vid domkyrkan i Växjö. Skulpturen Pilt Carin avtäcktes den 28 maj 2005, på Järla sjö-dagen.

På udden strax väster om Järla sjökrog finns bronsskulpturen ”Grodan” av Per Hasselberg, 1890.

På Gustaf de Lavals torg avtäcktes Carl Eldhs skulptur ”Ungdom” den 11 maj 2003 av kommunalrådet Erik Langby.